Forskningsdagarna 14-16 juni

Mobilisering mot narkotika, som leds av regeringens narkotikapolitiska samordnare Björn Fries, har under åren 2002-2005 satsat drygt 50 miljoner kronor i den största satsningen på svensk narkotikaforskning genom tiderna. Under tre heldagar presenteras resultatet från fler än 60 forskningsprojekt kring

* Den svenska narkotikamarknaden, 14 juni
* Attityder, missbruk och konsekvenser, 15 juni
* Vägen ut ur missbruk, 16 juni

Konferensen, som äger rum i Rosenbads Konferenscenter i Stockholm, inleds av regeringens narkotikapolitiska samordnare Björn Fries och avslutas med en paneldebatt om narkotikaforskningens framtid.

Hela programmet finns på www.mobilisera.nu/forskningsdagarna. Konferensen direktsänds på www.regeringen.se och www.mobilisera.nu.

Glädjande nog så kommer flera forskare med en någorlunda balanserad syn på narkotikapolitiken att deltaga, bland annat Ted Goldberg och Leif Lenke. Dessa har tidigare knappast fått komma fram i dessa sammanhang, ännu ett tecken på att saker och ting långsamt håller på att förändras.

Nobelpristagare i ekonomi - legalisera marijuana

Nobelpristagaren Milton Friedman och 500 andra ekonomer anser att USA bör legalisera marijuana.

Enligt rapporten som ekonomerna stöder så skulle laglig marijuana spara USA's myndigheter 7,7 miljarder dollar, och skatteintäckterna skulle hamna på 6,2 miljarder dollar.

Friedman säger: "I've long been in favor of legalizing all drugs," he says, but not because of the standard libertarian arguments for unrestricted personal freedom. "Look at the factual consequences: The harm done and the corruption created by these laws...the costs are one of the lesser evils."

Läs mer här eller kolla in hela rapporten.

Psykos eller eftertraktat rus

I ett försök med mediciner baserade på cannabis så drabbades försökspersonerna av en "akut cannabispsykos". Den ena försökspersonen började bland annat skratta och kände oro. Den andra kände även han oro men även misstänksamhet och paranoia. Drugnews drar stora växlar på det här och konstaterar att "resultaten bidrar till det växande vetenskapliga stödet för att cannabis är mer skadligt än vad forskarna tidigare har trott."

Dessa effekter, att cannabisrökaren blir glad, men även kan känna oro är liksom ingen ny upptäckt. Själva syftet för den rekreationella cannabisrökaren är ju ruset, och precis som för alla andra droger, t ex alkohol så kan drogkonsumenten drabbas av negativa bieffekter.

Den som dricker några öl blir glad och kanske lite vinglig. Detta är förväntade och eftertraktade effekter. Nu har alkohol så många väldokumenterade riktigt allvarliga negativa konsekvenser och ingen, inte ens den mest hysteriska nykteristen skulle väl få ideen att påstå att en person som är lite rund under fötterna drabbats av en "akut alkoholpsykos".

Alla "vet" däremot att cannabis orsakar psykoser, och det man ser framför sig är en haschtomte som har hamnat i grönsaksstadiet, inte någon som är glad och upprymd. När det saknas ett brett vetenskapligt stöd för verkliga cannabisutlösta psykoser så ändrar man betydelsen av psykos till att innefatta den eftertraktade effekten av drogen. Blev någon skrämd?

Sprututbytesmotståndarna bluffar och bedrar

Motståndarna till sprututbytesprogram har två argument, det första är att programmen inte funkar, att rena sprutor inte minskar smittspridning. Det andra är att sprututbyten "sänder fel signaler" eftersom det är olagligt och omoraliskt att knarka.

Stockholmsmoderaternas Kristina Axén Olin är en av de aggressivaste förespråkarna för att sprutnarkomaner inte ska få rena sprutor utan att de gör bäst i att använda hiv-smittade. Den 21 april skriver hon i Svd Brännpunkt att "det finns dock ingen forskning som verifierar" att sprututbyteprogram förhindrar spridningen av HIV. Hon påstår även att andelen HIV-positiva sprutnarkomaner i Lund och Malmö (där de får rena sprutor) inte är lägre än i övriga landet.

I dagens SvD så svarar överläkare Bengt Ljungberg, som utrett sprututbytesprogrammen i Skåne på Olins påståenden och säger att

Det är oacceptabelt att en ledande politiker slänger ur sig fullständigt felaktiga faktauppgifter.

Dessa felaktiga faktauppgifter har vid ett flertal tillfällen påtalats, de motbevisades redan för 18 år sedan när sprututbytesprojektet drog igång. Ljungberg kan inte förstå annat än att Kristina Axén Olin "medvetet ljuger" för att misstänkliggöra hiv-preventionen i Lund och Malmö.

Hur ser det då ut i verkligheten?

Sanningen är att det inte konstaterats någon hiv-smittöverföring mellan skånska narkomaner på åtskilliga år! Inte ett enda fall! De smittskyddsanmälningar som gjorts har rört inflyttade personer med redan känd smitta eller i flera fall utländska medborgare som av olika skäl gripits vid ankomsten och hiv-testats med positivt utfall på skånska häkten.
...
Redan 1992 uttalade WHO:s narkotikaexperter: ”Från Skåne i södra Sverige kommer det kanske mest kompletta beviset för effektivitet av AIDS-prevention bland injektionsmissbrukare”. Sedan dess har ingen narkoman hiv-smittats lokalt i Malmö-Lund-området medan det fortsatt att droppa in nya fall från Stockholm med i genomsnitt 2-3 veckors mellanrum.

Men vad är det som gör att Kristina Axén Olin är beredd att medvetet ljuga och bedra på SvD debattsidor?

Sprututbyte hindrar således inte svåra sjukdomar men sänder en tung signal om att samhället har gett upp och inte längre ser allvarligt på narkotikamissbruket.

Denna "signal" är alltså viktigare än att hålla sig till sanningen, än att rädda missbrukares liv och att minska spridningen av obotliga dödliga sjukdomar. Frågan är vilka signaler det sänder?

Bakgrundinformation om sprututbytesprogrammet i Malmö och Lund.

Rena sprutor förändrar narkotikapolitiken

Regeringen med Morgan Johansson i spetsen planerar att i höst lägga ett lagförslag som öppnar för sprututbyte för narkomaner i hela landet. Hittils har det bara varit tillåtet i Skåne, då i ett snart två decennier långt testprojekt som nu kan komma att permanenteras. Morgan Johansson säger att "det finns en bred majoritet i riksdagen för förslaget och att den nya lagen teoretiskt kan träda i kraft till årsskiftet". Dessutom ställer sig en majoritet av remissinstanserna positiva till förslaget.

Smittspridningen av hiv och hepatit är betydligt lägre bland missbrukare som har tillgång till rena sprutor, både i sverige och internationellt, och det är detta som föranleder regeringen att föreslå att det ska bli tillåtet att minska spridningen av dödliga sjukdomar genom att dela ut icke-smittade sprutor till tunga narkomaner.

Kenneth Ohlsson är narkotikasamordnare vid Uppsalapolisen och är kritisk till förslaget, han kan inte förstå "hur man förhindrar eller förebygger ett narkotikamissbruk genom att erbjuda sprutor".

Kenneth har rätt, rena sprutor varken förhindrar eller förebygger narkotikamissbruk. Däremot så minskas skadorna på missbrukaren och på samhället, och det är det som är syftet med sprututbyten, att minska skadorna av missbruk, inte att förhindra det.

Förslaget är ett tydligt avsteg från den traditionella svenska narkotikapolitiken, som främst förlitat sig på polisiära åtgärder för att hanterna narkotikaproblematiken. Detta kan vara det första steget i en omorientering av narkotikapolitiken, från drömmen om det narkotikafria samhället till en realistisk och pragmatisk syn på hur vi ska handskas med narkotikaproblemet.

Lots för livet

Igår drog ett pilotprojekt mot narkotikamissbruk igång, det går ut på att tre "lotsar" efter avgiftningen ska stötta missbrukaren genom vårdbyråkratin. Ett tiotal missbrukare per vecka kommer att erbjudas avgiftning och lots-hjälp för att hitta rätt stadsdelsnämnd, boende och vårdplats.

Som en del av detta ska plattan och andra "öppna drogmarknader" rensas upp, i klartext så ska polisen gripa och forsla bort missbrukarna. Polisen själva ser det dock som att de erbjuder "gratis taxi" till "motiverade missbrukare". Tidigare har vården inte fungerat och polisen har då inte velat erbjuda denna "service" till narkomanerna.

Stefan Holmén, chef för polisens gatulangningsgrupp, tror att Lots-projektet kan bli en "öppning" i missbruksproblemen på plattan. Missbrukarna får nu en "jättechans" enligt Holmén.

Lots-projektet kommer pågå i åtta veckor för att sen utvärderas. Tio narkomaner per vecka kommer att erbjudas en lots. I Sverige har vi idag ungefär 30 000 tunga narkomaner.

Staden vill slippa se pundarna, flyttar på dom, och erbjuder en bråkdel av dem hjälp. Resten kommer inte att upphöra med sitt knarkande för att de inte får hänga på sitt favoritställe plattan, utan det kommer att uppstå nya drogmarknader, som varken polis eller andra myndigheter kommer ha koll på. Polisen är dock inte säker på detta men lovar att "följa upp om droghandeln flyttar till andra platser".

Lots för livet kan säkert hjälpa några enskilda missbrukare, och det är ju bra, men dess viktigaste funktion är att vara ett alibi för upprensningsaktionen bland pundarna. Men jag hoppas att jag har fel. Ska iallafall bli intressant att följa utvecklingen nere på plattan, kanske "slipper" vi se trasiga människor där om några veckor.

Läs mer på Drugnews.

Vill du se ett slut på kriget mot drogerna?

Från ENCOD.

I december förra året tillstyrkte Europaparlamentet 'Cataniarapporten'. Denna rapport innehåller rekommendationer för en fundamentalt förändrad drogpolitik i den Europeiska Unionen. Det är nu upp till EU-myndigheterna att införliva dessa rekommendationer i den nya "EU Drugs Action Plan (2005-2008)".

Den 21 april organiserar Europaparlamentet i Bryssel en öppen utfrågning om den nya planen, dit EUs toppbyråkrater inom narkotikakontroll är inbjudna. Under hearingen kommer de att få lyssna till röster från människor som är direkt inblandade i narkotikafrågan, men som aldrig släpps in i rummen där besluten tas. Hearingen betyder ett stöd för Cataniarapportens anda.

När EU inför sin nya drogplan i juni 2005 kommer de att behöva ta rekommendationerna i denna rapport i betraktande. Om de gör det betyder det att man tar ett steg med stort symboliskt värde, både inom Europa och mot resten av världen. Cataniarapporten talar ett annat språk, om den smittar av sig på EUs drogplan, kan många nationella debatter ta avstamp i vad detta betyder för de nationella tillämpningarna.

En namninsamling för att stödja EU-parlamentets rapport är nu öppen för signering - vi måste ha mängder av namnunderskrifter den 21 april 2005 - så att vi kan lämna över dem direkt till EU-makthavarna under en öppen utfrågning i Bryssel.

Vänligen skriv under petitionen och be andra att göra detsamma (Cataniarapporten finns tillgänglig på denna webbsida).

Sex dagar kvar. Skriv på!

Tungt cannabisbruk och hjärnan

Långvarigt tungt bruk av cannabis har inte negativa effekter på kognitiva funktioner eller minnet enligt forskning nyligen presenterad i American Journal of Addictions.

Forskare på Harvard Medical School har jämfört 22 tunga cannabisbrukare med 26 kontrollpersoner och inte hittat några signifikanta skillnader i hjärnan.

Forskarna säger att dessa resultat överensstämmer med andra nya studier som påvisar att cannabisbruk inte är associerat med strukturella förändringar i hjärnan som helhet eller i hippocampus.

Hela studien, "Lack of hippocampal volume change in long-term heavy cannabis users", publicerades i Januari-Februari numret av American Journal of Addictions.

NORML
Mer forskning om cannabis och hjärnan.

Global Marijuana March 2005

Stockholm den 7 maj.

Snart är det dags för den årliga globala cannabisdemonstrationen. I 30 år så har människor över hela världen gått ut den första lördagen i maj och protesterat mot den förda cannabispolitiken. I år deltar över 200 städer. Förra året var första gången GMM organiserades i Sverige och evenemanget blev något av en succe med över 300 deltagare, musik och talare (Henrik Alexandersson, Marco Perduca från Italien och Tommie Nygren).

Den svenska legaliseringsorganisationen Normal organiserar.

Läs mer på Cures Not Wars, Cannabis Culture och Svenska Normal.

Vi ses den 7 maj.

FN konfererar om narkotikasituationen i världen

Igår startade FN:s narkotikakommissions 48:e session. Kommissionen (UNODC) är det organ inom FN som tar beslut om FN:s policies för narkotikarelaterade frågor. De analyserar den globala narkotikasituationen och utvecklar förslag om hur det internationella narkotikakontrollsystemet ska hantera narkotikaproblemen. Vad som beslutas här är extremt viktigt för narkotikapolitikens utveckling eftersom alla länder förbundit sig att följa FN:s beslut i narkotikafrågor. I dagsläget så innebär det totalförbud mot de droger som FN beslutat vara knark.

Högt upp på agendan vid detta möte står situationen i Afghanistan. Odlingen av opiumvallmo ökade under 2004 med 64% jämför med föregående år och odlingarna omfattar nu 131,000 hektar.
I dokumentationen inför sessionen så kan man även utläsa (se diagrammen) att missbruket av de olika illegala substanserna har ökat i nästan alla regioner mellan 1998 och 2003.

FN:s mål är en narkotikafri värld år 2008, ett mål som får hälsominister Morgan Johanssons utspel om att sverige ska vara narkotikafritt inom 10 år att låta sansat och verklighetsanknutet. Medans de konfererar om hur de ska vända denna trend med mer av samma medicin så hamnar fler och fler i ett missbruk och den organiserade brottsligheten växer sig allt starkare, tack vare den enorma marknad som FN har lagt i deras händer.

Under konferansen kommer man även att diskutera hur man bäst ska stävja spridningen av HIV och andra blodburna sjukdomar.
Utvecklingen av denna fråga i kommissionen har oroat en mängd olika organisationer, som i ett öppet brev uppmanar kommissionen att

ge sitt stöd till sprututbytesprogram, ersättningsbehandling med opiater och andra harm reductionåtgärder som visat sig minska risken för HIV.

Bakgrunden till oron är att USA, som är den största finansiären av UNODCs verksamhet, pressar kommissionen att dra tillbaka sitt stöd för sprututbyten och substitionsbehandling, åtgärder som bevisligen minskar spridningen av HIV.
Den enda svenska organisationen som undertecknat brevet är RFSU.

Hur man hjälper våldsutsatta missbrukande kvinnor

Först stiftar och förespråkar man lagar som tvingar kvinnor som är fysiskt beroende av illegala substanser att prostituera sig och/eller begå brott för att finansiera sitt missbruk. Sen kriminaliserar man kvinnorna, minskar anslagen till missbruksvården och ökar anslagen till de svartklädda män utrustade med batonger som förföljer, trackasserar och frihetsberövar kvinnorna. När dessa åtgärder inte hjälper kvinnorna i deras svåra situation så anordnar man seminarium för att "synliggöra den grupp kvinnor som tillhör de mest utsatta i vårt samhälle".

Vad fint och omtänksamt av Mobilisering mot narkotika och ledningsgruppen för Trestad att uppmärksamma dessa kvinnor på självaste internationella kvinnodagen.

Flickan som ikväll blir misshandlad och rånad på en offentlig toalett efter en snabb avsugning är säkerligen tacksam för omtänksamheten.